Allt mer skolmat lagas från grunden
”Äcklig”, ”färglös” och ”supergod”. Åsikterna om den ständigt omdiskuterade skolmaten går isär. Och användandet av halvfabrikat sjunker allt mer till förmån för mat lagad från grunden.
De senaste åren har debatten om huruvida halvfabrikat, så som bland annat pulversås och pulvermos, är nyttigt för eleverna.
Sedan 2011 är det lag på kommunerna serverar gratis och närande mat till eleverna samt att man använder sig av ett metodiskt kvalitetsarbete för att förbättra maten.
– I Arvika använder vi oss av ett beräkningsprogram där vi följer upp att vi når de svenska rekommendationerna, säger Conny Room, köksområdeschef vid Arvika kommun.
Med ett systematiskt kvalitetsarbete innebär det att kommunerna planerar, följer upp och utvecklar verksamheten.
Enligt Room har Arvika kommun under två års tid arbetat med att fasa ut hel- och halvfabrikat för att istället laga mer mat från grunden.
– Bland annat försöker vi laga köttfärs i bleck i stället för färdiga biffar vilka dessvärre tidsmässigt inte hinns med.
Dock säger Room att vissa rätter aldrig kommer kunna göras helt från grunden på grund av tidspress, och nämner korv, köttbullar och blodpudding.
Room får medhåll av Linda Olsson, som jobbar i Centralskolans kök:
– Jag har jobbat som kock innan. Skillnaden är att man är lite mer styrd i ett skolkök, främst med råvaror men även vad gäller pengar, säger Linda Olsson.
Enligt en undersökning gjord av politikbloggen Politik Lokalt tycker eleverna att maten smakar för lite och är för dåligt kryddad:
– Vi gör mat till både Central, Solberga och dagis. Maten ska passa alla, men vi brukar göra maten till dagisen först så vi ska kunna krydda maten till centralmatsalen. Det finns alltid kryddor ute i matsalen, säger Lena Augustsson, som jobbar i Centralskolans kök.
Samma undersökning visar att de tillfrågade eleverna efterlyser mer rotation:
– Variationen kan förbättras. De döper om köttfärslimpan och fisken till fem olika namn, säger Jimmy Karlsson, elev på Centralskolan.
Enligt Conny Room planeras matsedeln för några veckor i taget och att man den senaste tiden gått tillbaka till en allt mer klassisk matsedel:
– I dagsläget planerar vi 7-8 veckor åt gången på matsedeln, detta för att vi ska kunna ta hänsyn till synpunkter som kommer in från bland annat matråd. Tidigare varierade vi lite mer på matsedeln men fick då kritik ifrån matråd och kök att de saknade de vanliga rätterna.
Room säger att man tagit fram en grundmatsedel som roterat några gånger och fått bra respons, men att det nu efterfrågats nya maträtter.
Både Conny Room och Linda Olsson hoppas utvecklingen med mer mat lagad från grunden håller i sig i framtiden:
– Jag hoppas utvecklingen fortsätter, från halvfabrikat till mera mat från grunden, avslutar Olsson.