Fear Of The Dark – Ett perfekt album?
Fear Of The Dark är ett välkänt rockalbum som först släpptes 11 maj 1992. Ett album som innehåller många gamla klassiker såsom “Fear of the dark”, “From here to eternity”, “Afraid to shoot strangers” och många fler. År 2015 så gjorde Iron Maiden en remaster på albumet och det blev en stor succé. Nu idag så är låten “Fear Of The Dark” albumets mest streamade låt med ca 241 miljoner streams på Spotify.
Albumet är ett av Iron Maidens mest kända verk och ett allmänt känt verk inom hårdrock genren som nästan alla hårdrocks-intresserade människor känner till. Nu tänkte jag lista alla låtar samt ge en kort kommentar och betyg på låtarna.
Be Quick Or Be Dead – Albumets första låt och en väldigt bra låt. Jag gillar gitarren samt att det är bra drag genom hela låten så att man blir “taggad” och vill lyssna mer på albumet. Jag gillar när band inleder sina album med fartfyllda och snabba låtar med en del drag i. Betyg: 7 /10.
From Here To Eternity – Ytterligare en väldigt bra låt med bra melodi och rytm, ett stort plus i denna låten är gitarrsolot som kommer mer i slutet av låten, det blir som en extra ingrediens som binder ihop låten på ett bättre sätt och gör att den blir “goare” att lyssna på. Betyg: 8 /10.
Afraid To Shoot Strangers – En lite lugnare låt fast med ett större budskap. Denna låten har som sagt ett politiskt budskap som handlar om hur regeringar använder soldater som “pawns” i krigen. En “Pawn”, som betyder bonde på svenska, är en schackpjäs och även den svagaste pjäsen i spelet eftersom att den har en begränsad rörlighet. Låten är alltså en typ av “protest” mot den att USA ständigt går in i nya onödiga krig och låter så många unga mäns liv gå till spillo. Låten släpptes ungefär samtidigt som Kuwaitkriget 1990-1991. Betyg: 10/10
Fear Is The Key: Fear Is The Key är en låt med ett häftigt gitarr-riff och därför tycker jag att låten är unik. Låten känns som en blandning mellan Iron Maiden och Metallica, i första halvan av låten tycker jag att Bruce Dickinson sjunger på ett sätt som påminner om James Hetfield. Dickinson är Iron maidens sångare och Hetfield är Metallicas sångare. Betyg: 7/10
Childhood’s End: En av mina favoritlåtar på albumet, introt i denna låt är otroligt bra och låten innehåller mycket instrumentalt vilket jag gillar. Det finns även ett djupare budskap i låten som syftar på att mänskligheten är på väg åt fel håll, i låten så sjunger de även “No hope, no life, just pain, and fear, no food, no love, just greed is here” Jag tycker verkligen att Iron Maiden har ett eget sound och det faller mig verkligen bra i smaken. Utöver det så tycker jag att sången i låten är väldigt bra också, men det instrumentala sticker ut mest. Betyg: 9/10
Wasting Love: Också en lite lugnare låt skulle jag vilja påstå med ett mäktigt gitarriff och andra instrumentala delar som är riktigt sköna att lyssna på. Gitarren i denna låt är det som sticker ut mest i hela låten och framför allt i solot. Överlag en väldigt bra låt. Betyg: 7/10
The Fugitive: En lite hårdare låt till en början som sedan skiftar mycket mellan lugn och hastighet. Det jag gillar med denna låten mest är refrängen, det händer ofta att jag får den på hjärnan och då sätter den sig där ett tag också. Annars ingenting jättespeciellt med låten men fortfarande en stadig hit. Betyg: 6/10
Chains Of Misery: En skön låt som alltid funkar att lyssna på, mycket bra sång och refrängen där de sjunger “Chains of misery” är otroligt go att höra på. Mot slutet så kommer det ett otroligt bra gitarrsolo som gör att låten blir lite mer inbjudande att lyssna på återupprepade gånger så att säga. En bra och stadig låt helt enkelt. Betyg: 6/10
The Apparition: En okej låt skulle jag säga, ingenting speciellt i låten som gör det bättre än de andra, inte den låten jag lyssnar på först och främst när jag lyssnar på detta album heller men annars en okej låt liksom, inte dålig på något sätt heller. Betyg 5/10
Judas Be My Guide: En härlig låt med härlig instrumental genom hela låten, väldigt bra sång också, ett solo i slutet av låten som är otroligt mäktigt påföljt av refrängen direkt efter. Mycket angenämt. Jag gillar speciellt mycket trummorna i denna låt eftersom att de gör låten lite fetare och roligare att lyssna på. Betyg: 8/10
Weekend Warrior: En låt med bra gitarr och melodi genom hela låten som man aldrig tröttnar på. Riktigt fet refräng i låten för övrigt som alltid är lika bra, sen i mitten av låten kommer det klassiska solot som är med i nästan alla låtar, men just i denna låt är solot i mitten av låten vilket gör att det blir en bra övergång mellan första och andra delen i låten. Betyg: 8/10
Fear Of The Dark: En av mina absoluta favoritlåtar genom alla tider, jag älskar den lugna delen i början följt av ett häftigt “drop”. Det finns ingenting negativt att säga om denna låt, gitarren, trummorna, basen, sången är jättebra rakt igenom. Kan lyssna om och om på denna utan att tröttna det minsta. Verserna i denna låten tröttnar man inte på alls och Dickinsons röst passar otroligt bra in. Refrängen är också bland det mäktigaste jag vet. Solot som sedan kommer är otroligt vackert och bra. Sist så kommer ett outro med samma gitarr som var i början tillsammans med lite sång som alltid ger en gåshud. Fear Of The Dark är definitionen av en perfekt låt. Betyg: 10/10
Det var alla låtarna från albumet och jag tycker att detta är ett topp fem album OAT inom hårdrocken, samt ett verk som jag lyssnat på i många år. Om jag ska summera detta så skulle jag säga att det är ett album som innehåller mycket hastiga och snabba hårdrockslåtar man kan spela på fester eller liknande exempelvis From Here To Eternity, men även lugnare och djupare låtar som t.ex Afraid To Shoot Strangers. Det släpptes som sagt 1991 och det har sedan dess varit väldigt inflytelserikt inom hårdrocken och har inspirerat många nya och yngre rockband som har efterliknat deras “sound”. Jag tycker även att albumets omslag passar låtarna i det väldigt bra, det är mycket välgjort liksom alla andra albumomslag gjorda av Iron Maiden. Om jag skulle sätta ett slutgiltigt betyg på albumet så skulle det landa på en väldigt stark 9 av 10, det finns få verk som når upp i samma nivå som detta, ett väldigt magnifikt album med väldigt pompösa låtar.