Vandalisering och brott
Varför, varför och återigen varför? Så tänker i alla fall jag när jag läser om en eller flera personer som förstört för någon annan eller stulit deras personliga ägodelar.
Jag satt precis och läste en mindre nyhetsartikel om några ungdomar som hade kastat sten på förbipasserande bilar.
Till slut gick det inte riktigt som ynglingarna ville, eller så gjorde det det, bakrutan på en bil krossades och de sprang därifrån.
Kvinnan som utsattes måste ha blivit rasande förbannad för att en så onödig händelse ska förstöra hennes lördagskväll.
Jag vet att jag själv skulle ha blivit arg för det har hänt mig också. En sommarkväll hade jag och min flickvän tänkt att vi skulle åka och fiska, så vi åkte ner till sjön lite på kvällen och hann ut med båten några hundra meter. Det hade hunnit bli lite mörkt då vi såg en bil parkera bredvid vår gamla Mazda och en man med ficklampa lös in genom rutan till vår bil.
Vi förstår genast vad som håller på att hända så vi hojtar och visslar men han verkar inte bry sig och slår in framrutan på vänster sida. När vi kommer i land har han redan åkt och med sig fick han min flickväns plånbok med alla kort, men inga kontanter.
Vi ringde genast polisen och till Stockholm där man kan spärra sitt kort, inom några minuter så anlände polisen och de stack efter i riktningen vi beskrev att tjuven åkte.
Det hela kändes så onödigt för tjuven fick inte med sig något och vi blev tvungna att betala för en ny ruta.
Det finns säkert många som känner igen den känslan av att bli berövad något som är ens eget och frustrationen som uppstår när inte tjuven blir anhållen. Begår de flesta tjuvar brott på spontanitet, dumdristighet eller bara för adrenalinets skull?
I Sverige känns det ju inte som om att man behöver begå stöld för att det finns ju alltid sätt att skaffa pengar på och det är inte helt omöjligt att få ett jobb. Ungdomarna som kastade sten på rutan förstår jag mig inte heller på. Är det föräldrarnas fel att de gör sådana saker för att de inte uppfostrade dem rätt? Eller är det bara kompisarna och grupptrycket? Det finns ju så många olika teorier och tankar till varför vissa vandaliserar så att man blir helt tokig.
Men där tycker jag det är föräldrarnas skyldighet till att uppfostra och få ungdomarna att förstå allvaret till vandalisering och brott.