Att inte veta vad man vill jobba med i framtiden är inte något ovanligt. Du kanske inte ens vet än att ditt framtida yrke existerar. Så var det i alla fall för den före detta teknikeleven Sofie Eriksson när hon gick på gymnasiet.

Sofie tog studenten från Solberga 2012. Nu jobbar hon som mönsterkonstruktör på Adidas huvudkontor i Tyskland.

-Jag visste inte ens att det här jobbet fanns, berättar hon.

Sofie hade en dröm om att jobba med mode men valde att gå teknik på gymnasiet istället för något modeinriktat. Efter gymnasiet sökte hon sig till en folkhögskola för att gå en textilgrundutbildning.

– Min tanke när jag sökte var att bli designer.

På utbildningen fick hon testa på massa olika delar inom ämnet men hittade sedan det som passade henne.

– Vi hade alla möjliga ämnen, som till exempel stickning och vävning. När jag gick på min första konstruktionslektion och var halvvägs in satt jag där och bara “det är det här jag vill jobba med”. Så det var egentligen bara för att jag valde att gå en bred testa på-linje som jag hittade vad det var jag ville göra.

Men vad gör egentligen en mönsterkonstruktör?

– Jag konstruerar plaggdelarna, lite som en arkitekt. Det innebär allt som har med passform att göra. Jag ritar 2D-konstruktioner och sen sys det ihop. 

Även om man inte är designer har man ett nära samarbete med dem och jobbar i team för de olika produktgrupperna.

– Man har en designer som ritar plaggen, en konstruktör och sedan en produktutvecklare som har ansvar för att ta fram material och kostnaden för ett plagg. 

Efter att ha gått en allmän grundutbildning och hittat sitt drömyrke sökte sig Sofie vidare till en yrkesutbildning på Tillskärarakademin i Stockholm men kom inte in.

– Jag fick en plats på deras basår i termin två istället. Efter det gick jag mönsterkonstruktions- utbildningen som också bara var en termin.

Det var då hon kände att hon verkligen hade hittat rätt.

– På den utbildningen började jag konstruera i dator, innan hade vi bara ritat för hand. Där kände jag att wow man kan verkligen jobba med detta.

Därefter försökte hon ta sig ut i arbetslivet och sökte jobb.

– Många tyckte jag var för ung med för lite erfarenhet. Men jag fick jobb på en bröllopsklänningsbutik där jag jobbade som säljare och även hjälpte till i ateljén så där fick jag se skrädderi på ett annat sätt.

Men Sofie ville kunna jobba som mönsterkonstruktör och bestämde sig därför för att gå en till utbildning. Hon sökte då en yrkesutbildning på Lennings textilinstitut.

– Det var en tvåårig utbildning med mycket praktik. Då fick jag en praktikplats hos Casall och även en anställning där. 

Efter några år på träningsklädesföretaget Casall ville hon testa andra typer av kläder och började istället jobba på Åhléns sommaren 2019 med underkläder, nattkläder, hemmakläder, dammode för Åhléns egna märke och även lite på Carin Wester.

– Jag hade varit så länge på sportföretag och nånstans kände jag att jag kanske vill jobba med mode och då vill man inte jobba för länge inom en viss kategori. 

Men Sofie kände att sport ändå var det som passade henne och i samma veva hon insåg det kom den chansen som ledde fram till där hon är idag.

– Jag hade jobbat där i ungefär ett år när Adidas hörde av sig. 

Men att bli värvad av Adidas var inte något hon hade väntat sig.

– Det var en av deras talangscouter som skrev ett meddelande till mig på LinkedIn. Först blev jag såhär “gud spam”, men jag gick in på profilen och hon verkade ju jobba där.

Och en sådan chans måste man bara ta så Sofie visade intresse, men läget var inte det rätta just då.

– De hade inga tjänster just då för det var mitt i sommaren och under pandemin men de sa att de skulle höra av sig. Jag tänkte väl mest att jaja vi får väl se när de hör av sig, men det gjorde de ju. 

Sedan var det bara några intervjuer som återstod innan flyttlasset gick.

– I oktober hade vi en intervju via teams. Jag skrev på i december och flyttade hit. Jag bor i Nürnberg nu men kontoret ligger i Herzogenaurach, Adidas hemstad.

Men så värst många besök på kontoret har det inte blivit än på grund av restriktionerna i Tyskland.

– Vi jobbar hemifrån. 5% av de anställda får vara inne på kontoret. Jag har varit inne en gång sen jag började. Vår avdelning får dagar inbokade där man får gå in och kolla på proverna fysiskt för det är något vi måste göra.

Trots omständigheterna har hon kommit bra in i det nya jobbet.

– Mitt team är väldigt inbjudande och de förstår att det är lite längre inlärningsperiod att komma in i det nu. 

Och jobbet som mönsterkonstruktör är definitivt något Sofie tycker är kul.

– Det bästa är att få vara kreativ. Man får jobba med händerna på ett annat sätt. Även om mitt jobb är datorbaserat är det mycket att känna på proverna till exempel. Ibland kan jag och mina kollegor kolla på varandra och bara “Kan du förstå att vi gör det här på arbetstid?”.