Säten för rullstolar – en fara för ungdomar
Vi är svenskar, ett inte så socialt folk och
det är okej, men det finns undantag. Vi
måste släppa på den känslan ibland för att
inte göra livet alltför svårt eller i vissa fall
alltför farligt för oss själva eller för andra.
Jag riktar denna kritik till dagens ungdo-
mar som verkar göra allt för att inte sitta
bredvid någon på bussen.
En mörk eftermiddag i november så åkte
jag buss från Arvika till Säffle, en lång väg
omringad av ängar och skogar. Under fär-
den körde vi nästan på tre älgar och några
dagar senare så körde min pappa på ett
rådjur. Det är under dessa tider då det är
mörkt, dåligt väder och djuren är i farten
som säkerheten är prio ett i alla fordon.
Under alla år jag har åkt buss så har jag
stört mig på att ungdomar sätter sig på
säten för rullstolar och barnvagnar trots att
det finns platser lediga. Inga säkerhetsbäl-
Platser för rullstolar – en fara för
ungdomar
ten, ingenting framför sig, bara en stor yta
att slängas fram i och det enda som kanske
tar emot dig är en stackars människa som
sitter på ett vanligt säte. En kraftig inbroms-
ning och du flyger fram och kan skada dig
själv eller andra omkring dig. Är det en risk
värd att ta?
Jag fattar grejen. En blyg och ganska oso-
cial person som jag har också letat efter
tomma platser på bussar. Efter att en trött
och gammal busschaufför strängt sa till mig
och andra som klev på att vi får sätta oss
på första tomma plats och efter att bussen
blev mer och mer full under åren så kändes
hela grejen hopplös. Jag hade aldrig mage
att sätta mig på säten gjorda för rullstolar.
Varför kritiserar jag bara ungdomar? Alla
gånger som jag har sett personer sätta sig
där så har det varit ungdomar, allt från
cirka 12 – 17 år och det är kanske vid den-
Platser för rullstolar och barnvagnar
na ålder då man är obekväm med att sitta
bredvid främlingar. Som sagt tidigare så
behöver man inte vara social, men det är
ingen ursäkt vid dessa tillfällen.
Jag har upplevt scenarion där folk har fallit
av dessa säten och scenarion som kunde
sluta illa om folk satt där. Under tiden jag
gick på Minneberg och första året på Sol-
berga så var det barn som skrek, satte sig
upp och betedde sig extremt olämpligt. En
gång valde en chaufför att tvärnita för att få
ordning på dem och då såg jag den stack-
ars elev som satt på sätet flög rakt i golvet.
Under de mörka dagarna på året så är det
fortfarande personer utan reflexer som
står och väntar på bussen och chauffören
tvärnitar för att stanna hos dem efter att
ha sett dem från kort avstånd. KRASCH! ner
på baken för den som satt på sätet. Eller
gången med de tre älgarna som jag nämn-
de tidigare? Tack och lov satt ingen där den
dagen. Har man inget säkerhetsbälte så
flyger man fram.
Inte ens en handfull chaufförer har jag
hört säga till ungdomar att de inte får
sätta sig där och alla som har blivit tillsag-
da, var stolta över det! Det kan ha räddat
er från att skada er själva eller andra.
Jag tycker att alla chaufförer ska säga till
dagens ungdomar att de inte får sätta sig
där eller att ungdomarna själva sätter sig
någon annanstans om det så är bredvid
någon eller inte. Jag säger som alla för-
äldrar säkert har sagt: Du dör inte! Du dör
inte av att sitta bredvid någon under buss-
färden om det så är 20 minuter eller över
en timme. Så, vad väljer du? Att sätta dig
på säten som är utan bälte, inget du kan
hålla i dig med och risken att du skadar
dig eller andra ELLER väljer du att sätta dig
på en vanlig sittplats, med bälte, bredvid
någon?
En busshållsplats
Leo Liljestrand