Högskoleprov – chans för många men dyr räddning för andra?
De flesta elever på gymnasierna gör högskoleprovet som kommer en gång varje termin. De betalar en summa för att få en andra chans att komma in på högskoleutbildningar. Vilka fördelar har man över andra som inte gör provet?
”Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter och ska så rättvist som möjligt visa vilka förutsättningar du har att klara universitets- och högskolestudier.” Så står det på webbsidan studera.nu om högskoleprovet. Högskoleprovet är ett prov du har tillfälle att kunna skriva en gång varje termin för en avgift på 350 kr. Det består av två kvantitativa (matematiska) och två verbala delar. Provet har existerat sedan år 1977 men först år 1991 kunde alla, förutom de som var över 25 år med 5 års arbetslivserfarenhet, skriva det. Detta gäller även de som inte är svenska medborgare. Man har möjlighet att göra om det när nästa provtillfälle kommer och det är alltid det bästa resultatet man kommer in på. Provresultaten är även giltiga i 5 år och själva provet görs alltid på lördagar, då provet tar en hel dag att utföra. Det kommer dock en avgift på 350 kr för att utföra provet och eftersom provet är förhållandevis stort så finns det inga garantier att man får ett tillräckligt bra betyg för att kunna ha det som stöd. Josefin Larsson och Hanna Myrvold, som går i SAB11, har båda gjort högskoleprovet. Deras uppfattning om provet var att det var väldigt omfattande.
– Vi fick förbereda oss på provet men det var ändå väldigt svårt, säger Hanna.
De hade inga problem med att det faktiskt var avgiftsbelagt att göra provet, istället rekommenderade de att man gör det och helst flera gånger.
– Det är bra förberedelser för högskolestudier. I och med att det ger en andra chans att komma in på olika utbildningar så är det värt det, speciellt om man gör provet flera gånger för då ökar man sina chanser att få ett bättre betyg, säger Josefin.
För 19 år sedan gjorde även gymnasieläraren med specialpedagogisk kompetens Magdalena Andrén Lagerwall högskoleprovet. Även hennes uppfattning var att det inte var lätt.
– Provet var svårt men det var värt de möjligheter det gav om man klarade av att prestera ett tillräckligt bra betyg. Jag gjorde bara provet en gång och trots att jag fick godkänt så hjälpte det inte utan jag fick komma in med bara hjälp från betygen. Jag tror man behöver göra provet mer än en gång för att kunna ha nytta av det, och att man behöver ett bra logiskt tänkande.
Förra året var det cirka 50 000 svenskar som gjorde högskoleprovet men det är långt ifrån den siffran från början av 1990-talet, då ungefär 130 000 gjorde högskoleprovet, mycket tack vare att det var dels helt nytt för de som inte haft behörighet till det innan och för att Sverige var i en lågkonjunktur vid den tidpunkten och många var intresserade av att kunna utbilda sig under tiden de väntade på att arbetsmarknadssituationen skulle förbättras.
Högskoleprovet erbjuder alltså en större chans att kunna bli antagen på den utbildning man vill komma in på, förutsatt att man har råd och att man gör tillräckligt bra ifrån sig.