Julen har firats i Sverige sedan 1100-talet då Sverige blev ett kristet rike. Julen är från början en hednisk tradition som sedan blandades med de kristna traditionerna. Men det var inte förrän på 1800-talet som firandet riktigt tog fart och det är därifrån dagens traditioner härstammar. Anledningen till att julen firas är ursprungligen för att Jesus föddes, vilket sägs ha hänt i ett stall i Betlehem.

Julen har sedan dess uppkomst skapat många traditioner. Lucia, tomten, julklappar, att baka pepparkakor eller att pynta granen har funnits i Sverige under en lång period och fortsätter än idag som jultraditioner. Skaparen av den svenska jultomten var konstnären Jenny Nyström. Hon tecknade sin första tomte 1875 och har sedan gjort mer än 5000 tomtar till julkort och tidskrifter. Att dela ut julklappar förekom länge innan tomten. Det var redan på 1600-talet som man började med det. Man gick fram till någons dörr, klappade på den och slängde in presenten. Det blev ursprunget till vad vi kallar “julklapp”.

Mycket av traditionerna och arven från förr är fortfarande till stor del viktiga komponenter för julen. Många familjer skapar också egna seder för julen, som ofta är arv från barndomen. Dessa traditioner följer ofta med för de framtida generationerna.

Enligt en undersökning som har gjorts på Solbergagymnasiet, genom en enkät, har nästan alla av de 49 eleverna som deltog i undersökningen svarat att de firar julen. Det visade sig också att traditionen fortfarande verkar vara väldigt viktig för dem. Men det viktigaste för de flesta var familj och gemenskap som kom in på första plats av de viktigaste sakerna för traditionen. På andra plats kom presenterna och på tredje plats var det ledigheten som var mest betydelsefull.

Alexander Jansson

                                                                           Bild: Emma Nilson

Om ni tycker om att vara i naturen så kan man åka längdskidor eller slalom. Den närmaste skidbacken för slalomåkning är Rackstad. Om man vill åka längdskidor så kan man göra det ute på Vik. Det går att låna utrustning på fritidsbanken i Arvika om det är så att man vill prova på skidåkning men inte vill köpa utrustningen.

Om man känner för att vara inne när temperaturen ute sjunker så kan man samla sina vänner eller sin familj och ha en spelkväll med sällskapsspel, då kan man tänka lite ljus och lyssna på julmusik för att få till en riktigt mysig stämning. Vill man hitta på något ensam så är det supermysigt att kolla på julfilmer som till exempel. Ensam hemma eller Grinchen.

Bild: Skidbytarboden

Man kan också baka något gott som tillexempel kanelbullar eller kladdkaka. 

En annan aktivitet som är populär på vintern är att bygga snögubbar. Man kan göra dem små eller stora och dekorera med morotsnäsa, halsduk och hatt. När man har byggt något stort kan man ha snöbollskrig och det blir ofta väldigt roligt.

På vintern kan man också åka skridskor. Det finns många sjöar och ishallar där man kan åka. Det är lite svårt i början men när man lär sig blir det jättekul.

För de som gillar lugnare aktiviteter finns det också saker att göra inomhus. Man kan också pyssla och göra saker som juldekorationer eller andra roliga projekt. Det är mysigt när det är kallt ute.

Sammanfattningsvis finns det många roliga saker att göra på vintern, både ute och inne. Snö och is gör att man kan leka och ha kul på ett sätt som man inte kan göra på sommaren. Det bästa är att hitta på saker tillsammans med familj och kompisar, då blir vintern mycket roligare.

Bild: Istock

Solsidan har intervjuat 2:orna i samhällsprogrammet som är nya i redaktionen för i år. Här får ni lära känna dem med några korta frågor. 

Maja Szwechowicz – Vad är ditt drömresemål?

Algeriet, Tunisien, Bosnien eller Kurdistan. 

Elvira Finsberg – Om du hade en superkraft, vilken och varför?

Teleportera för att jag kan resa gratis och kan ta mig vart som helst. 

Theo Lundgren Gustafsson – Vad är ditt favoritämne?

Historia.

Majara Matti – Vad är det bästa med Solberga?

Det är bra lärare.

Alexander Jansson  – Favoriträtt i matsalen?

Tacos. 

Alvin Spik – Planer efter Solberga?

Starta eget företag.

Timo Ojala Serrander – Vad är din favoritfilm?

Star Wars: Revenge of the sith.

Hala Amayri – Varför valde du Solberga?

Det var närmast mitt hus.

Najmo Abdullah Ali – Bästa med Arvika?

Allt är nära.

Najma Rashiid Siidow – Beskriv dig själv med 3 ord?

Rolig, energifull och omtänksam

Lana Hama-Ali – Vad är din fritidsintressen?

Umgås med vänner.

Joar Sundbäck – Vart ser du dig själv om 15 år?

Har ett bra liv, jobbar med något inom samhällskretsen.

Lavin Rashid Ismail – Godis eller glass?

Godis.

Leo Liljestrand – Vad är din favoritårstid? 

Våren.

Yasin Aderam – Vad är din favorithögtid? 

Ramadan.

Emilia Haglund – Om du var ett djur, vilket hade du valt?

Fågel, då kan man flyga. 

Emma Olsson Hilmersson & Wilma Johansson

Syftet med foldern är att ge nyinflyttade hyresgäster en tydlig överblick över de regler och riktlinjer som gäller hos Eda Bostad. Det var därför viktigt att informationen och bilderna var tydliga. Eleverna skrev texter som skulle vara med i foldern och åkte ut för att fotografera material till den. Eleverna möttes av ett varmt välkomnande från de anställda på Eda Bostad. Tillsammans planerade de hur upplägget under dagen skulle se ut.

– Vi åkte först till Skillingmark för att ta bilder i en tom, nyrenoverad lägenhet. Där tog vi bland annat bilder på kök och badrum, men också ytterdörren och liknande. säger Agnes Appelgren, som var med i projektet.

Dagen fortsatte sedan i Charlottenberg, där eleverna tog bilder på trapphus, hundar, sopsortering och mycket mer. Materialet skulle spegla både vardagliga situationer och viktiga delar av boendemiljön.

Eleverna tyckte det var både roligt och inspirerande att jobba tillsammans med Eda Bostad. Arbetet med själva foldern visade sig vara en utmaning, men genom att ta inspiration från Arvika Fastighets befintliga folder hittade de ett upplägg som fungerade.

Under lektionerna i medieproduktion 2 fick eleverna jobba med bildredigering, layout och illustration, för att skapa en tydlig, informativ och tilltalande folder som Eda Bostad kommer kunna använda i sin kommunikation med hyresgäster.

Projektet gav inte bara praktisk erfarenhet av professionellt skapande, utan också en inblick i hur riktiga uppdrag kan gå till utanför skolans väggar. Informationsfoldern förväntas vara klar vecka 49, och hittills är eleverna mycket nöjda med resultatet.

Felicia Ahlvar

Jag riktar denna kritik till dagens ungdo-
mar som verkar göra allt för att inte sitta

bredvid någon på bussen.

En mörk eftermiddag i november så åkte
jag buss från Arvika till Säffle, en lång väg

omringad av ängar och skogar. Under fär-
den körde vi nästan på tre älgar och några

dagar senare så körde min pappa på ett
rådjur. Det är under dessa tider då det är
mörkt, dåligt väder och djuren är i farten
som säkerheten är prio ett i alla fordon.
Under alla år jag har åkt buss så har jag
stört mig på att ungdomar sätter sig på
säten för rullstolar och barnvagnar trots att

det finns platser lediga. Inga säkerhetsbäl-
Platser för rullstolar – en fara för

ungdomar

ten, ingenting framför sig, bara en stor yta
att slängas fram i och det enda som kanske
tar emot dig är en stackars människa som

sitter på ett vanligt säte. En kraftig inbroms-
ning och du flyger fram och kan skada dig

själv eller andra omkring dig. Är det en risk
värd att ta?

Jag fattar grejen. En blyg och ganska oso-
cial person som jag har också letat efter

tomma platser på bussar. Efter att en trött
och gammal busschaufför strängt sa till mig
och andra som klev på att vi får sätta oss
på första tomma plats och efter att bussen
blev mer och mer full under åren så kändes
hela grejen hopplös. Jag hade aldrig mage
att sätta mig på säten gjorda för rullstolar.
Varför kritiserar jag bara ungdomar? Alla
gånger som jag har sett personer sätta sig
där så har det varit ungdomar, allt från

cirka 12 – 17 år och det är kanske vid den-

Platser för rullstolar och barnvagnar

na ålder då man är obekväm med att sitta
bredvid främlingar. Som sagt tidigare så
behöver man inte vara social, men det är
ingen ursäkt vid dessa tillfällen.
Jag har upplevt scenarion där folk har fallit
av dessa säten och scenarion som kunde
sluta illa om folk satt där. Under tiden jag

gick på Minneberg och första året på Sol-
berga så var det barn som skrek, satte sig

upp och betedde sig extremt olämpligt. En
gång valde en chaufför att tvärnita för att få

ordning på dem och då såg jag den stack-
ars elev som satt på sätet flög rakt i golvet.

Under de mörka dagarna på året så är det
fortfarande personer utan reflexer som
står och väntar på bussen och chauffören
tvärnitar för att stanna hos dem efter att
ha sett dem från kort avstånd. KRASCH! ner
på baken för den som satt på sätet. Eller

gången med de tre älgarna som jag nämn-
de tidigare? Tack och lov satt ingen där den

dagen. Har man inget säkerhetsbälte så
flyger man fram.

Inte ens en handfull chaufförer har jag
hört säga till ungdomar att de inte får

sätta sig där och alla som har blivit tillsag-
da, var stolta över det! Det kan ha räddat

er från att skada er själva eller andra.
Jag tycker att alla chaufförer ska säga till
dagens ungdomar att de inte får sätta sig
där eller att ungdomarna själva sätter sig
någon annanstans om det så är bredvid

någon eller inte. Jag säger som alla för-
äldrar säkert har sagt: Du dör inte! Du dör

inte av att sitta bredvid någon under buss-
färden om det så är 20 minuter eller över

en timme. Så, vad väljer du? Att sätta dig
på säten som är utan bälte, inget du kan
hålla i dig med och risken att du skadar
dig eller andra ELLER väljer du att sätta dig
på en vanlig sittplats, med bälte, bredvid
någon?

En busshållsplats 

Leo Liljestrand

Hur trivs du i Solberga?
Alla fyra elever trivs bra på Solbergagymnasiet och uppskattar skolmiljön. De tycker att skolan är trevlig och att det är lätt att känna sig hemma här. Vissa lyfter fram att det är lugnt och ordnat, medan andra tycker att eleverna och lärarna är väldigt vänliga och stöttande

Vitalii Lisovskyi (Teknik) – Jag trivs jättebra. Det är jättebra här, har jag känt.

Vanda Westman (Ekonomi) – Det är jättekul och alla är väldigt trevliga.

Jagoda Szwechowicz (Samhäll) – Skolan känns skön och peaceful här.”

Michelle Fjäll (Natur) -De flesta elever är väldigt snälla och lärarna är bra.

Varför valde du programmet?
Eleverna valde sina program utifrån både intresse och framtidsplaner. Vitalii valde teknik eftersom han gillar matte, fysik och teknik, medan Vanda såg ekonomi som en väg mot juridikstudier. Jagoda valde samhällsprogrammet för att det låg nära hennes intresse för bild och Michelle valde naturprogrammet för att kunna arbeta med kemi och biologi i framtiden.

Vitalii Lisovskyi (Teknik) – Jag tycker om vissa ämnen som matte, fysik och teknik, därför valde jag programmet.

Vanda Westman (Ekonomi) – För att jag vill läsa jurist. Och då vill jag få med juridiken.

Jagoda Szwechowicz (Samhäll) – Jag valde samhällsprogrammet för jag tycker att det var det närmaste till estetiska program som inte var i Karlstad.

Michelle Fjäll (Natur) – Jag valde natur eftersom jag vill arbeta inom kemi och biologi i framtiden.

Vitalii Lisovskyi, TE25

Vad tycker du om programmet?
Överlag är eleverna nöjda med sina program. De tycker att programmen är roliga och lärorika, även om vissa ämnen kan vara svåra. Vitaali ser många framtida möjligheter med teknikprogrammet, Vanda gillar kurserna även om matten kan vara utmanande, Jagoda uppskattar ansvaret som programmet ger och Michelle tycker om naturprogrammet trots att det är ganska tufft.

Vitalii Lisovskyi (Teknik) – Jag tycker att den är jättebra. Den ger mig stora möjligheter i framtiden.

Vanda Westman (Ekonomi) – Jag tycker det är bra. Jag tycker det är kul kurser. Sen så är det ju svårt med matten. Men jag tycker det är bra.

Jagoda Szwechowicz (Samhäll) – Jag valde det för jag tyckte det skulle vara mycket enklare än de andra programmen.

Michelle Fjäll (Natur) – Jag tycker om programmet även om det är ganska svårt.

Lavin Rashid Ismail
Maja Szwechowicz

Vad fick er att börja/välja Solberga?

Britta Lundberg Foto: Emma Nilson

– Jag har alltid tänkt att det är en bra skola och har i stort sett alltid tänkt att jag vill gå på Solberga, säger Britta.

Britta berättar även att hon känner många som går på skolan vilket har påverkat hennes val att börja på skolan. Maja berättar också att hennes val påverkades främst av hennes vänskapskrets i och med att hon i första hand ville gå i Karlstad. 

När det gäller trivsel tycker de intervjuade eleverna att lärarna är mycket trevliga och att det är hemtrevligt på Solberga. Dessutom går det inte så många elever och det tycker de flesta eleverna att det är bra.

Vilket program valde ni? Varför?

Lavin, Maja och Elvira valde samhälle medan Britta valde ekonomi.

– Jag valde först ekonomi, men jag tyckte inte om privatekonomi    eftersom jag inte fattade det. Så jag bytte program till samhäll. Jag tyckte att naturkunskapen var annorlunda på ekonomin men på samhället var det mycket roligare, berättar Maja. 

Vilken inriktning har du tänkt att välja?

När det gäller inriktningar har flera elever som blev intervjuade visat intresse för beteendevetenskap.

Lavin, Elvira och Maja har tänkt välja inriktningen beteende. Britta har tänkt välja juridik eftersom hon tycker det är intressant och hon tycker inte att det är roligt med företagsekonomi.

Är skolan en trygg plats att vara på?

De nya eleverna vi har intervjuat känner att skolan är trygg och en säker plats. 

– Jag tycker att det känns som en lugn och fin skola, man känner sig bekväm och accepterad, förklarar Britta.

Maja Szwechwicz, Lavin Rashid Ismail och Elvira Finsberg . Foto: Emma Nilson

Trivselstatestik på Solberga

Vi har skickat ut ett formulär till alla elever i årskurs 1 för att få en överblick på vad de tycker om Skolan. 29 Svar har skickats in.

Trivs du bra på skolan?

Ja: 100%  Nej: 0%  Annat: 0%

Vad är bäst här på skolan?

Lärare/personal: 19.4%  Eleverna: 48.4 %  Cafeterian: 34.5%

Trivs du med lärarna du har?

Ja: 89.7 %  Nej: 0%  Annat: 10.3%

Är skolan som du förväntade dig?

Ja: 82.8%  Nej: 10.3%  Annat: 6.9%

Av Emma Nilsson och Tyra Larsson Ranta

Vid starten på läsåret har elever från årskurserna 1 och 2 fått möjligheten att utöva sina sporter på LIU-inriktningen. LIU står för lokalt godkänd idrottsutbildning, och innebär att sportinriktningen kan sökas genom skolan. Några andra sporter som eleverna har valt på skolan är fotboll, basket, fäktning, ridning och handboll. I en intervju tillsammans med tre elever som spelar basket på sina LIU-lektioner, så får vi veta mer om sportinriktningen och om spelarna själva.

Alla tre spelar i den lokala klubben Arvika Basket och står med i herrlagets division 2 “trupp”. Under vårterminen fick de reda på att möjligheten att ansöka till LIU fanns, genom deras mentor i NA 23. Men bekräftelsen på att det faktiskt skulle ske påstår alla tre av dem var när de fick ansökningspapprena. Utan tvekan skrev de alla tre på att de ville vara med på basketen eftersom det var en möjlighet att utveckla sina basketkunskaper.

Herman Gustavsson säger att lektionerna har varit lärorika än så länge.
– Det är en annorlunda sorts träning med en annan tränare, säger Herman.
– Det är ett sätt att ta sig högre upp i herrlaget, menar Ossian.
Träningarna gynnar spelarna och ger dem ett försprång gentemot de andra som de möter på helgmatcherna. När Samuel pratar om LIU:s baskettränare Richard, så säger han.
– Richard sätter mer fokus på var och en. Därför utvecklas det individuella spelet mer.

Extraträningarna anses viktiga i spelarnas utveckling och det är den största anledningen till att Gustavsson, Schmidt och Apelkvist är så positiva till LIU:n. Men det är inte bara att hänga på de tre killarna på träningarna. När Ossian pratar om träningarna så nämner han.
Vi får köra en mot en mycket. Det är alltid intensivt. Ibland till och med bråk, säger Apelkvist.

Slutligen får skolbasketen ett bra betyg av de tre eleverna. Därför är LIU på Solberga en bra möjlighet för gymnasiesökande elever i Arvika.

Theo Room

De kommentarer som fås från ledande figurer i arbetena är väldigt positiva. 

– Det blir en uppfräschning för skolan, säger Carina. 

Personalen på skolan är mycket nöjda och belåtna. Allt som skett på skolan har fått en förväntansfull aspekt för en framgångsrik studieplats. Rektor Morgan uttrycker: 

– Vi har gjort mycket på en gång, men det blir bra. 

De ombyggnationer som varit aktuella är nu på väg mot sitt slut. Man hoppas på en lugnare period framöver med fler detaljerade projekt. 

Expedition och anpassad skola

Under slutet av det förra läsåret var det mycket dånande nere vid expeditionen och dåvarande resursen. Nu så har vi en expedition och en ny anpassad gymnasieskola (AGI) istället. 

– Det känns skönt och det blev väldigt bra, anser Morgan. 

Just nu är det bara en kvarstående vägg med en vattenskada från fukt utifrån som behöver åtgärdas. Det är planerat att väggen ska byggas färdigt på höstlovet då allting ska vara klart. 

Förutom den anpassade skolans tillkomst byggdes även Morgans kontor om. Han tycker det blev jättebra och trivs superbra. Rektor Morgan kommenterar sitt gamla kontor: 

– Jag hade en hemsk grön färg, den var inte att leka med. 

Nu har han fått en ny färg vilken han är mycket nöjd över. 

– Det blir väldigt fint där borta, tydliggör Carina. 

Morgan uttalar sig om den anpassade skolan som är skolans nya verksamhet:

– Det har börjat jättebra. Eleverna är jättesköna och det är bra personal. 

Fortfarande finns det lite saker som måste fixas och donas men det har kommit igång fint. Något som Morgan är extra nöjd över är hur grymma alla elever har varit. Han påpekar att de nya eleverna på den anpassade skolan har fått ett riktigt riktigt bra välkomnande. 

– De är så glada när ni kommer och pratar med dem och så lyckliga, förmedlar Morgan. 

Vattenskador

Renoveringen efter vattenskadorna är i full gång. Det är ännu inte färdigt, men på god väg. Väggarna har äntligen torkat vilket man var tvungna att vänta på innan man kunde börja göra reparationer. De har lagt nytt golv och just nu håller det på att målas i de flesta klassrummen. Man hoppades tidigare att det skulle vara färdigt efter sommarlovet men det som saktade ner processen var att de var tvungna att vänta på att det skulle torkas, vilket tog längre än förväntat. Just nu hoppas man att det ska vara färdigt under jullovet och det specificerade datumet 10:e januari. 

Just nu beräknas kostnaden för allt ligga på över 2 miljoner kronor. Det bör klargöras att det inte är skolan som står för kostnaden utan det är AFAB, Arvika Fastighets AB. De byter även belysning i korridorer och lägger in ljudplattor och sånt. 

Något man önskar är att eleverna sköter sig. Carina tar upp att hon hoppas att det inte kastas snus och sånt. 

– Tyvärr har det hänt uppe på kemin, det var någon som hade slängt en snus i taket och det förstör ju då och det blir fläckar. 

– Det är onödigt att förstöra när det är nytt och fint. 

Carina och Ibrahim har varit extra deltagande när det gäller att hjälpa till. De har fått flytta möbler väldigt mycket och det har varit mycket jobb med att bära och släpa grejer överallt. Det är ingenting som AFAB ska göra utan det måste de göra. De har bland annat behövt flytta alla möbler i resursen och klassrummen. Det har inte varit några risker och allt har fungerat bra. De som varit på skolan och snickrat och så vidare har haft bra säkerhet samt att de är seriösa. Man var orolig om att det skulle vara asbest, vilket är farligt om man andas in damm som innehåller det. Därför hade man en lastbil som sög genom fönstret. 

– Man vet fortfarande inte vilka möbler som man kan sätta in igen, tillägger Carina. 

Vägarbete

Utanför skolan har vägen asfalterats och väggupp har konstruerats. Morgan, Carina och Ibrahim vill förmedla att de inte har varit med och bestämt att det skulle asfalteras utan det är på beställning av Arvika kommun. Det finns mixade ståndpunkter på om detta var något bra och behövligt eller inte. Carina och Ibrahim är tacksamma: 

– De var snälla nog att asfaltera in utanför garaget och till ingången.

Theo Room, elev på Solbergagymnasiet samt EPA-förare har en annan ståndpunkt. 

– Jag är mycket besviken, säger Theo. 

Han undrar väldigt mycket om varför man valde att göra det när man startat igång skolan. 

– Det fanns alla möjligheter att göra det innan man startade skolan och liknande. 

Theo har fått anpassa sin vardag på grund av asfaltsbeläggningen. Personligen har han helt enkelt undvikit att köra där vilket var en självklar lösning för honom. Dock så sympatiserar han med alla föräldrar osv som ska åka förbi med ungdomar. Dessutom tycker Theo att vägen inte var  dålig innan men att den kommer bli värre nu. 

– Med tanke på att de sätter upp gupp som är som väggar ungefär. 

Theo förstår sig på tanken hos kommunen om att meningen är att man ska sakta ner eftersom att det är en skolzon, men att man ska behöva stanna är lite för mycket. 

Rasthallen

I rasthallen målades det om för något år sedan, men konstigt nog började den nya färgen att flagna på undersidan. Det innebar att något ej var som det skulle. Man lyfte på skiffertaket och märkte att pappen som skulle ligga där emellan träet och skiffret var rutten, vilket resulterade i att regnvattnet läckte igenom. Det man fick göra då var att ta bort alla skifferplattor och lägga ut en ny papp och börja om. Utbytet av papp är nu färdigt och taket är tillbaka på plats. 

– Det blev väldigt fint, tycker Carina. 

Cafeterian

Nere vid cafeterian har det också varit rörigt. Anledningen till varför man fått göra ombyggnation där är för att den anpassade skolan flyttat in där resursen tidigare varit. Det har lett till att resursen fått flytta. Rektor Morgan kommenterar: 

– Det är lite pyssel där. 

Hittills har kuratorn fått ett nytt rum och det är även ett vilorum. Tanken med ett vilorum är att man ska kunna gå dit om man mår dåligt för att vila. De håller just nu på att bygga om 101:an som resursen är i. Tanken är att resursen ska få sal 100 och 101. Planerna är att Lennart Åkerberg som har programmering kommer att flytta tillbaka där han tidigare varit förut och sal 104 kommer att återvända som en skrivsal. 

Sammanfattningsvis är det inte något speciellt tänk framöver. 

– Vi har jobbat på bra, sen är det vanligt underhåll som jag tänker, meddelar Morgan. 

Det som är extra positivt är att man fått ny ventilation, nya lampor och belysning i salar och nymålad färg på väggarna. 

– Det kan bli väldigt skönt när det blir färdigt, tycker Carina och Ibrahim. 

Förhoppningsvis sker det inga mer oplanerade byggnationer och renoveringar. 

Melvin Assedal